Förvirringens tid är här.
Just ingenting vet man om april, när den kommer.
Blir det vår nu eller dröjer den? Är den redan här, fast med marsmånadens
opålitlighet svept som en kappa omkring sig? Kommer den alls?
April börjar med att vi alla låter oss luras, och det är det enda som är sant.
Men vilka vägar sen?
Det vet ingen. Naturligtvis vet ingen det.
Vetande är en föga efterfrågad egenskap i dessa tider.
Och kanske har det alltid varit så, egentligen. Kanske är vår stolthet
över de tider vi levt i bara en illusion, eller åtminstone en dagdröm, likt alla deras som finner det självklart att just de lever i det bästa av alla länder, om än inte i den bästa av världar (för där ut finns ju andra människor, av en annan, mindre förtroendevärd sort).
Kanske så
Eller på något annat vis. Kanske finns det brottstycken av verklighet som vi faktiskt kan uppfatta och fatta. Om än filosoferna är lyckligt oense om vad det skulle vara.
Man sitter i alla fall knappast två gånger i grottan och reflekterar över tinget i sig.
Man sitter i alla fall knappast två gånger i grottan och reflekterar över tinget i sig.
Men om - om man någon enda gång faktiskt gör det, så kan man ge sig tusan på att det är i april.
Det är en sådan månad.
Det är en sådan månad.
__________
Tidigare bilder:
______
