Glad och Bitter: mars 2026

måndag 30 mars 2026

Verkliga sanningar, gratis luncher -- Spretiga tankar igen

Många som efterlyser ”den verkliga sanningen” vill framför allt få slippa viss information.

* * *

Alla de där som inte alls tycker att barnet i badvattnet är något problem.

* * *

Nej, det finns inga gratis luncher. Men det finns måltider man bjuder varandra på.

* * *

De svenska rysskramarna kan ta Karl XII till heders igen.

Han gick ju också på pumpen i Ukraina.

* * *

En del verkar tycka att problemet med integrationen är att den berör och inriktas på en massa utlänningar.
Det är ju såna vi inte vill ha ju!
Kravet på en integrerad invandrare tycks ju för dessa betraktare vara att man lärt sig felfri svenska, tillägnat sig svenska värderingar (vars närmare innehåll och betydelse är häpnadsväckande undanglidande), har en felfri vandel, och öht vet sin plats.
Svenskar, kort sagt.
Att försöka integrera utlänningar har man ingen lust till.
Dom ska vi ju skicka hem.

* * *

Det börjar bli tydligt att en del på ytterkanten faktiskt TYCKER att det är viktigare att bli av med undersköterskor som är välintegrerade och bidrar, än med gängledare som låter mörda folk.
För de där sköterskorna, läkarna, studenterna, bil-mekarna, forskarna, bussförarna och andra vanliga människor - de hotar ju att visa att integration kan fungera, att Sverige kan fortsätta att vara Sverige även om alla inte har föräldrar som är födda här.
Medan förortsgangstrarna passar in i plakatbilden av "hur invandrarna beter sig".
Därför finns det alldeles för många som INTE ser de SD-drivna retro-utvisningarna som ett problem alls, utan som en "bra grej".

* * *

Att någon kan peka på något som är fel, betyder inte att hen har det bästa förslaget till lösning.

* * *

Hur många trender och moden är inte i själva verket bara en motsats - eventuellt en protest - mot förra säsongens moden och trender?

* * *

Man talar om att anfallet på Iran skedde utan att man hade någon egentlig plan för fortsättningen.
Det förstår jag inte. Det är ju tydligt att den gick ungefär enligt följande:

"- Vi förbereder anfall mot Iran
- Vi berättar för amerikanerna att vi riskerar att bli anfallna av Iran i vår tur och de måste stödja oss
- Vi anfaller, och ger klartecken till amerikanerna att fortsätta
- Vi sätter igång att anfalla Libanon (Iran kommer aldrig avstå från att be Hizbollah att skicka raketer!)
- Fria händer där, medan världen snackar om oljan och Hormuz och regimen i Iran.
- Vi kan öka trycket på Västbanken och i Gaza.
- Vi får vapenpåfyllningar från USA
- Amerikanerna får väl redan ut sin röra i Iran bäst de kan. "

Så visst fanns det en plan!

* * *

Varför får De Stora Ledarna i öst och väst mig oupphörligen att tänka på en formulering av Hannah Arendt?

* * *

Nej, jag vill inte faktiskt att mina skattepengar skall gå till - skattesänkningar.

* * *

Ibland undrar jag om inte Sveriges största borgerliga parti är - inte SD, inte M, inte något annat riksdagsparti, utan Emot-såssarna.

* * *

Vi vet ju sedan länge att ramsan "Sånt får man inte säga i dethär landet" för många i kommentarsfälten betyder "...utan att nån jävel säger emot!"

Men kanske bör vi fundera lite mer över dem för vilka det snarare betyder "...men det är ju ingen som hör eller lyssnar!"

* * *

Nytt betygssystem igen.

Våra politiker famlar fortfarande förgäves efter en lösning som låter alla komma vidare till nästa skolstadium, utan att man behöver kräva att de klarat av det som de just befinner sig i.

Vad sägs om mer fortbildning, vuxenutbildning, möjlighet att komma igen, att läsa om kurser, ta nya tag, läsa upp betyg?

* * *

"Men nu har dom verkligen gått för långt, vänstern! Att skicka islamister att förfölja och angripa Jimmie Åkesson till och med i DRÖMMEN!!!

Det är så lågt, det visar vänsterns verkliga ansikte!"

* * *

Tidningen skriver i dag att "det kanske inte är så att Sverige har misslyckats med integrationen trots allt"

Jag tänker att det kanske inte främst är med integrationen av invandrarna som vi eventuellt har misslyckats, utan med integrationen av svenskarna

* * *

Hur blev valfrihet till ett tvång?

* * *

I samma ögonblick som vi slutar att tro att vår värld kan bli bättre, upphör den att bli det

* * *

Vi låter oss luras av att så mycket är sig likt. Så vi ser inte de våldsamma förändringarna.

* * *

Det faktum att du inte håller med någon betyder faktiskt inte att han har fel.

________________________________________________________

Tidigare spretiga tankar i någorlunda närtid:

"Tyvärr är det så, att fascister med vapen i händerna bara kan besegras av demokrater med vapen i händerna."

Spretiga tankar i krigens skugga

"Ack - varför lever vi i en tid när alla bara frågar sig vad de är emot, och så få är för något?

Spretiga tankar på nyåret

"Varifrån kommer egentligen idén att saker skall ha en mening?"

Vägen bortåt - spretiga tankar i oktober

lördag 21 mars 2026

Klyftan i Atlanten

Tänker på förståelseklyftan mellan US-amerikaner och europeer. Inte bara dummies av Trump-typ, utan över hela linjen.

Lyssnar ill en diskussion mellan ett par US-amerikanska experter kring kriget och dess utveckling; välutbildade, kloka, ingalunda trump-älskande, lugnt värderande utvecklingen.

Men när det kommer till de europeiska allierades ovilja att dras in till kriget är det något som skaver. Det är uppenbart för att för dessa herrar är krig någonting som försiggår långt borta, kostar pengar och oroar opinioner och således kanske inte alltid är någon god idé.

Men för européer i gemen, ända in i vårt fredliga land och än mer förstås hos de flesta av våra grannar, är krig någonting som försiggår här.

Någonting som fäder och söner och bröder dör i, och städer bombas i, familjer utplånas, stater krossas, människor drivs på flykt, själva livet och historien ställs på ända.

Och: inte bara har våra föräldrar och far/morföräldrar genomlevt och genomlidit detta, det pågår här och nu, och inte är det så förtvivlat länge sedan förra gången heller.

Och detta är bara ETT av många exempel på tankens klyftor i Atlanten

måndag 16 mars 2026

Spretiga tankar i krigens skugga

Tyvärr är det så, att fascister med vapen i händerna bara kan besegras av demokrater med vapen i händerna.

* * *

Det är inte SANT att USA inte har något mål för kriget mot Iran - det är ju att åter-öppna Hormuz-sundet!

* * *

Masken faller mer och mer.
På samma sätt som trumpregimen inte går någon hemlighet av sin råa oljeimperialism i Venezuela, och sitt förakt för människovärde och rättvisa i Minnesota, och sin bottenlösa cyniska inkompetens i Iran, verkar de inte längre bry sig om att ens försöka dölja sina sympatier när det gäller Rysslands terror mot Ukraina.

* * *

Hotas vi nu alltså av ett världskrig där USA har hamnat på olika sidor?

* * *

Man dividerar fortfarande om hur Trump skall uppfattas.
Gangsterboss? Misslyckad affärsman? Smart politiker? Dement åldring?

Jag börjar undra om inte det närmaste man kommer är - reality-TV-aktör:

Riktigt verkligt är inget.

Nya episoder följer.

Människor är inte människor utan roller.

Intryck och effekter är målet.

Manus ligger klart i promptern.

* * *

Det som stör mig allra mest är kanske ändå inte att Trump - tv-aktör eller ej - uppför sig som en andra klassens brutal gangsterboss, hemma och utomlands.

Det är att det faktiskt finns människor även här i Sverige som tycker att det är bra, och till och med beundrar honom för det.

* * *

Benjamin Netanyahu å sin sida verkar vara en sann och lidelsefull anarkist; han gör verkligen vad han kan för att slå sönder statsmakt varhelst den uppträder.

* * *

Nej, Trump tänker faktiskt inte i termer av "vänner" och "fiender".
Han håller sig inte med sådant som vänner.

Han ser somliga som han respekterar, och andra han inte respekterar.

Tänk gängledare, andra klassens gangster.

* * *

Säga vad man vill om Trump, men man kan inte ta ifrån honom att han är flexibel.

* * *

Och apropå språk - är det inte något lite lite obehagligt med Trumps, Hegseths m fl uttryck kring krigföringen i Mellanöstern - "without mercy", "sheer destruction" "This was never meant to be a fair fight", "we're going to annihilate..." och andra uttryck som låter mer som filmcowboys (eller uppriktigt sagt som filmskurkar) än som statsmän.

* * *

Den internationella världsordning som man nu ofta talar om som förlorad eller åtminstone vacklande, den som - med tidigare rötter - etablerades under åren efter det andra världskriget, med FN och dess stadgar, och dess dotterorganisationer, med Nürnbergrättegångarna och folkmordsbegreppets introduktion, med uppfattningen att gränser inte får flyttas med våld, med icke-spridning av kärnvapen, med internationella domstolar - den omfattar ju också skapandet av staten Israel.

Om den världsordningen nu hanteras som ett inte längre aktuellt projekt, en obsolet rest av det förflutna - vad händer med den konstruktionen då?

* * *

Säkerhetstjänsterna runtom i Europa rapporterar att de akuta terrorhoten nu kommer från militanta islamister och från högerextremister.

Samma skrot och korn alltså.

* * *

Är det inte någonting alldeles ohanterligt bisarrt över att USA och Ryssland tillsammans försöker påtvinga Tyskland nazism?

* * *

Minns ni när det ansågs viktigt för en politiker som ljög att inte bli avslöjad?

__________ * * *

* * *

Noterar att en del vill rättfärdiggöra Trumps attack på Iran med den öppning som numera anses (åtminstone av många experter) finnas när en regim utövar ett så våldsamt förtryck mot det egna folket, och samtidigt håller det i ett sådant grepp, att inga andra utvägar att få slut på terrorn finns.

Vietnams insats mot Röda Khmerena, liksom Rwanda är exempel på händelser som gjort att den tydliga, absoluta gräns som förr var vanlig att hävda i dag oftast anses möjlig att överskrida i extrema fall.

Det må kunna ligga något i.

Men i fallet Israel/USA mot Iran finns det ett påtagligt problem med det, och några randanmärkningar att göra.

Först och främst: Donald Trump har varit tydlig (ovanligt tydlig för att vara han) med att syftet med attacken INTE är ett regimskifte i Teheran.

Det har han med vänlig hand överlämnat till det iranska folket, om det har lust. (Dock har han samtidigt hotat att bomba landet till den grad att det öht blir svårt att bygga upp igen).

Man kan fundera över om inte detta är en avgörande invändning.

Därutöver kan man påminna om att folkrättsexperterna vanligen anser att sådana attacker bör ha stöd i FN, och inte godtyckligt kan väljas ut av stormakter - ni kommer väl ihåg att Rysslands krig mot Ukraina är till för att "befria" landet från en nazistisk regmi, va?

Sedan kan man fundera över VILKA terrorregimer som utsätts för risken att USA tänker rätta till styret där.

Åker man till Nordkorea och kramar om Kim Jong-Un, och håller Vladimir Putin under armarna när han terroriserar sitt eget folk och mördar Ukrainas, skickar vapen till Bin Salman, öser beröm över Orbàn och stöttar nazister i Tyskland, så gör man nog omvärlden lite osäker i det avseendet.

Dessutom finns det där eviga problemet med gränsdragning. Det är kanske inte en invändning, men en påminnelse. HUR terroristisk måste en regim vara mot sitt eget folk för att suveränitetsprincipen skall vika? Och vem skall avgöra det?

Hur var det nu med Venezuela? (Jo, så pass att Trump inte alls använde det här resonemanget utan presenterade det som en polisaktion).

Men vad med Kuba?

Kan vi kanske driva upp några "exilgrönländare" som hett önskar att den danska förtryckarregimen skall störtas och USA ta över - lex Donbass. (USA har redan inlett kontakter med kanadensiska "separatister" - aka landssvikare - i Alberta).

Och så vidare