Ytterhogdal, en sommarsäsong

Ett år, igen.

En säsong där uppe i norr (som förstås egentligen är mitt i Sverige - lite mer om det i del 2)

Det har inte blivit några vidare rapporter här i  bloggen förut, men här är i alla fall en kort exposé i två delar - bilder och bildtexter.

Ni som inte har något intresse för vad vi haft för oss i sommar - hur tusan har ni kommit så fel?😉

Första besöket för året dröjde länge.
Inte förrän i början av maj kom vi upp

Våren hade inte heller haft så bråttom.
Istäcke längs stränderna när vi spanade över mot sommarön.
Båten fick ligga kvar på land denna gång.

Om våren dröjt så hade vintern haft att göra. Flera knäckta träd mötte oss på tomten.

Å andra sidan växer granarna, som någon gång i framtiden skall bli en snygg granhäck, till för fullt. 

Långsamt, långsamt fortskred våren längs Buanvägen

Och vi tog itu med säsongens arbete; här rengör och kittar A-L fönster

Medan övertecknad tog sig an vindfällena. Vadå könsroller?

Förutom vindfällena var det dags att ta hand om den halvstora björken vid bastuboden.

En stund vid huggkubben senare.

Men allt var inte glädje - säsongen med YIK blev inte så rolig som man hoppats - ett tag strök faktiskt nedflyttningsspöket omkring och störde.

Och vid säsongens början var inte ens Svedjevallens vanligtvis så fantastiska matta sig riktigt lik.

Häromåret vann jag ett fantastiskt fint lapptäcke på lotteri vid hembygdsdagen i Huskölen.
Det pryder nu min säng i byn. 

Allt var som sagt inte arbete. Ibland fanns tid för en fika "på framsidan"...

...eller en stund vid kaminen i nya huset, någon gång med ett litet glas med någonting i...

Och så var det fåglarna. Hackspetten är fin, men egentligen inte en så välsedd gäst - en del exemplar ger sig gärna på hus, och det vill vi inte, förstås.

Då är det roligare med domherrar (och domdamer, eller vad de kan heta)

Mer och mer sommar.
Bergenian blommar, runda björken blir grön

Och Flamingosextetten kommer ut på grönbete (innan säsongen är slut är den dock nere i en kvartett; livet i nedre Norrlands inland är hårt för en flamingo)

Så småningom blev det högsommar, och potatisen kom upp ordentligt. Blommade gjorde den aldrig riktigt, men en hyfsad skörd blev det, särskild med tanke på att vi inte köpt någon tjusig sättpotatis utan bara slängt ner några som blivit över.

Sommar - den tid när solen går ned i norr.

 

(forts följer här - med ö-besök, fjällutflykter, mer framgångsrik fotboll och en annan mittpunkt)