Kanske är det så att utblicken smalnar, att perspektiven trängs ihop, att vi ser allt mindre.
Kanske är det bjälken i vårt eget öga där som skymmer sikten en smula, eller bara rutorna (eller glasögonen?) som skulle behöva rengöras.
Eller är det bara en påminnelse om att det ibland är nödvändigt att fokusera för att verkligen se.
Skarpt och långt.
Jag har faktiskt ingen aning. Det kanske är sant att en bild säger mer än tusen ord, men det mesta får vi ändå aldrig veta.
Det ljust gröna därute finns.
Men vad finns i det?
Jag vet inte det heller.
Förutom de tusen osagda - eller rentav onödiga`- orden påminner varje bild oss om allt vi inte vet.
Det är inte heller anmärkningsvärt, egendomligt eller det minsta djupt.
Förutom de tusen osagda - eller rentav onödiga`- orden påminner varje bild oss om allt vi inte vet.
Det är inte heller anmärkningsvärt, egendomligt eller det minsta djupt.
Det bara är, som världen är.
Tills den en dag inte är mer.
Tills den en dag inte är mer.
Fatmomakke kyrka
_________________________________________________
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar