Har vi råd att leva?

Äta eller ha kvar?

Vi talar med rätta om att vi för klimatets och planetens och överlevnadens skull inte har råd med vår nuvarande konsumtionsnivå och dess fortsatta ökning.

Det är förstås sant, plågsamt sant, på ett sätt som kommer att stå allt tydligare.

Men det finns en ytterligare sanning – vi har inte råd ens i det ganska korta perspektiv som ”bara” handlar om ekonomi.

Slå ihop de vanligast diskuterade problemen i samhället – vårdkriser på flera nivåer, rop på fler poliser, illa underhållen infrastruktur, behovet av nya energikällor, underbemannad skola, en demografi som förskjuts, åtgärder mot segregation och utanförskap etc etc – så ser vi ett gemensamt: behovet av resurser.
Av pengar.

Ofta(st) behövs det annat också, nytänkande eller återgång till gammalt, klokare tänkande, användning av smartare teknik, administrativ kompetens, och annat.
Men det mest grundläggande, oundgängliga, är pengar. Att göra samhället bättre kostar pengar.

Men landets resurser är ändliga. Nationalekonomin sätter gränser redan innan planeten gör det.
Och vi vill, som samhälle, som grupp, som en samling av beslutande individer, uppenbarligen inte satsa de resurser vi har på lösningar av de uppräknade problemen.

Vi vill behålla de pengarna för oss själva. Vi vill välja vår egen konsumtion.
Och det kan man ju vilja, och välja.
Man kan prioritera en ny bil framför underhåll av vägen den skall köra på.
Man kan prioritera en skönhetsoperation på Fina Kliniken framför kortade operationsköer.
Man kan prioritera att köpa en fredagsholk eller en lördagslina framför insatser mot gängen.

Men man kan i längden inte både äta kakan och ha den kvar.

Vi är, som samhälle, fria att strunta i det. Men vill vi ens börja lösa de uppgifter som listats ovan, och andra av samma sort, så måste vi satsa resurser. Som sagt, få om ens några är lösta med bara pengar. Det behövs vilja, planering, kreativitet, öppenhet för nya lösningar, samverkan.
Men inga kan lösas utan pengar. Mycket pengar.

Vi har pengar. Vi är inte längre ”världens rikaste land”, men vi är fortfarande ett resursstarkt land.  

Men vi har valt att behålla dem för våra shoppingturer.