När man ser Sverige av i dag, och hör det som försiggår i stället för samtal, känner man sig som en förälder vars barn kommit snett i livet: Vad gjorde vi för fel?
* * *
Europa brinner, floderna torkar ut, själva har vi bara pga tur klarat oss undan 2014 och 2018 års brandscenarier medan grundvattnet sjunker...
Men när temperaturerna efter någon dags svalka och regn åter ser ut att stiga jublar man i morgon-tv: "I veckan kommer badvädret åter."
* * *
Jag trodde att Liberalerna sparkade Sabuni för att hon var ofokuserad och fladdrig, att hon var dålig på att förankra, och att hon alls icke var den röstmagnet man tänkt.
Men det var tydligen i själva verket så, att om man vill samarbeta med högerextremister så duger det inte med en svart kvinna i ledningen; det kräver en vit man.
Som Jimmie kan lita på.
* * *
Upplysningsprojektet och humanismen – det var kul så länge det varade.
* * *
En av de egendomligaste vanföreställningarna är denna
kvarhängande om ”det vänstervridna SVT”.
Jag menar, tittar de inte?
* * *
Alltså, människor som lever i ett av världens rikaste länder, med social grundtrygghet, som har eget tak över huvudet, och pengar på kontot och är rimligt friska – och aldrig har vett att vara tacksamma utan oavbrutet gnäller och gnyr över vad de inte har…
* * *
”Jag vill ha marknadens fördelar – men dumma dumma sossarna
om jag drabbas av några nackdelar!”
* * *
Man brukar ju säga att alla revolutioner äter sina barn.
Kanske börjar vi nu förstå att det gäller även den industriella revolutionen.
* * *
Den som faktiskt tror att nya kärnkraftverk skall lösa dagens elmarknads-problem, den borde ta mig tusan inte få ha rösträtt.
* * *
Jag är orolig för alla de borgerligt sinnade människor jag
känner, som nu är beredda att lägga sin röst för en Jimmie Åkesson-regering, en
röst tillfälligt deponerad hos M, KD eller L.
Är verkligen Magdalena Andersson en så mycket värre ledare för Sverige än
Jimmie??
Tycker ni faktiskt det, mina vänner?
Då är jag rädd att jag misstagit mig på er.
* * *
Man borde förstås vara tydligare i kampen mot fascismen, med
det att den ingalunda ger den ”effektivitet”, den ”ordning” eller den
”laglydnad” som propagandisterna utlovar och som möjligen är den viktigaste
lockelsen för de rädda människor som nu flockas kring den.
Fascismen, det auktoritära reaktionära högerstyret under vilket namn det än
marknadsförs, medför tvärtom vanligtvis ineffektivitet, splittring, korruption,
nepotism och slöseri. Gång efter gång, i land efter land. En skakigare ekonomi.
Och ökad polarisering, stigande motsättningar, bubblande
våld under det öppna våld som regimen står för.
Ibland startar det genast, ibland kommer det efter hand. Men det kommer.
Det här är inte någon historieläxa, det är likadant nu. Se
på Ryssland. Se på Turkiet. Se dig om i världen.
* * *
Ser ännu en av dessa valanalyser av journalisternas
älsklingsspel ”Vem får bilda regering”, där förutsättningen återigen är att SD möjligen
kan ställa krav på att sitta i regering, OM partiet blir det största borgerliga
partiet, annars inte.
Men varför i himlens namn förutsätter man det???
Om Jimmie vill bli minister – vilket vi inte vet - så räcker nuvarande siffror utmärkt till för honom att säga ”Ta
med oss, annars blir det inget”.
Sandlåde-Uffe kan inte blida regering utan SD:s godkännande,
punkt.
Men hela tiden låtsas såväl M+KD som deras propagandister i medierna att de kan
avgöra den saken själva, och besluta som de tycker. "Vi ska föra vår
politik"
Jag tror man får förutsätta att partistrategerna mycket väl
vet hur landet ligger.
Och att de planerar, när Jimmie dikterar villkoren, att säga
något ungefär i den här riktningen: ”Ja, vi ville ju egentligen inte ha det så
här, men nu ser det ju ut att bli nödvändigt för att bilda en borgerlig
regering och bli av med sossarna, och det är ju det viktiga i alla fall. Så för
att nå det stora målet måste vi TYVÄRR göra avkall på denna enda punkt.
Välkomna in i regeringen, Jimmie, Mattias, Oscar, och ni andra!”
Det talet ligger säkert redan färdigskrivet.
Störst-parti-racet handlar, om något, om vem som får bli
statsminister.
* * *
Jag undrar vem som blir först med att säga "Som elprisläget är i Sverige, så har vi inte råd att stöta oss med ryssarna! Vi måste stoppa sanktionerna"
För när valrörelsen väl är förbi, så kan man ju säga det som man inte velat säga förut, att elprisernas stegring i Europa - där Sverige ju fortfarande ligger, väl? - i första hand har med den ryska krigföringen att göra.
Så vem blir först? Lillefar Putins gängse stödtrupper i SD? Eller någon plånbokskramande moderat?
Eller en spritt språngande Bjäbba?
Det börjar väl bli dags att se över brandskyddet i riksdagshuset.
____________________________
Vill även rekommendera två inlägg från den pågående debatten,
Det är inte alltid man tycker att Jonas Gardell prickar rätt, men här gör han det.
"På riktigt - jag hatar den här valrörelsen"
Den mer eftertänksamme Per Wirtén uttrycker samma sorts frustration i andra termer:
"Årets valrörelse är en lavin av sopor"
____________________________
Spretiga tankar efter lång tid:
Människor som tror att de blir fria bara för att de lämnas ensamma
Spretiga tankar om kriget 1:
Historien upprepar sig aldrig; men ibland speglar den sig
Spretiga tankar om kriget 2:
Ingen tror er längre
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar