söndag 1 februari 2026

Februari: På spaning


 
Gladan hänger över fälten, med hela kroppens uppmärksamhet spänd.
Där ovan finns bara oändligheten, nedanför finns världen.
Fågeln, som vi, finns någonstans mitt emellan.

På spaning. Vi vet inte efter vad, förstås. 
Vi kan gissa: efter byte, efter viloplats, efter en partner.
Eller något annat som vi inte ens har en aning om.

Och vi?  Vi går här nere, djupt under en himmel som är lika grå.  
Också vi mest på spaning, i en värld där det blir allt svårare att känna sig hemma.

Jag tänker inte försöka inbilla någon att gladan där uppe ger något hopp.
Den är en fågel, den ser till sitt.

Eller, det är inte ens en fågel längre, bara en bild av en fågel.
Ceci n'est pas une pipe, ni vet.

Det är tio år sedan nu.
Den har fortsatt, vidare i sin värld.
Och för oss återstår just inget annat än att fortsätta i vår.
Så länge det går.


______________________________________  Glada vid Tosteberga, Skåne



Årets tema för almanackan är Fåglar
Det är dock inte säkert att alla verkligen kan flyga.

Vinjetten ser ut så här:









____________________________

Tidigare bilder:

Januari: Nytt år, väntan



onsdag 21 januari 2026

Spretiga tankar på nyåret


Jag står i skuld till min treårige sonson för insikter i hur världen, särskilt vissa länder, styrs.
Han är nämligen inne i en självhävdelseperiod, det som vi förr kallade trotsålder.
Skäl och argument väger stundom väldigt lätt mot det enkla JAG VILL!

                                         *   *   *

På något paradoxalt vis finns det också hopp i allt det elände som just nu hemsöker världen - i det att människor inte bara ger upp och lägger sig ned.
Det finns ett motstånd mot ondskan - i Ukraina, på Grönland, i Minnesota, och ibland och i små stycken till och med också här.

                                         *   *   *

De som saknar moral - är det värst om de ersätter det med omoral eller med moralism?

                                         *   *   *

Ganska ofta förstår man av omvärldskommentarer att den talande verkligen tycker att man i utlandet inte hänger med på vad som händer i världen.

                                         *   *   *

Omkväde i många bittra sånger: Vi levde gott och stilla här. Tills de andra kom.

                                         *   *   *

Den som känner sig hemma
har inget att återvända till

                                         *   *   *

Det är klart att vissa krafter i samhället strävar mot och verkar för splittring, polarisering, motsättningar.
För i ett samtalsvänligt och kompromissvilligt samhälle finns inte plats för extremism. 
Där kommer man snarare att mötas kring lösningar som flertalet finner OK, där kommer man att röra sig mot mitten. 
Och tillämpa det så förhatliga lagom.

                                         *   *   *

Ack - varför lever vi i en tid när alla bara frågar sig vad de är emot, och så få är för något?

                                         *   *   *

Nej, kanske kan man inte rå för sina känslor
Men man kan ha ett ansvar för vad man gör med dem

                                         *   *   *

Föräldraskapets utmaning: Sätta gränser för det oändliga

                                         *   *   *

Jag vill inte läsa böcker som visar mig världen sådan den är.
Jag vill ha böcker som kan trösta mig för det..

                                         *   *   *

När jag var ung och någorlunda ny i journalistiken fick jag lära mig att vår uppgift inte bara var att ge publiken vad den vill ha, utan också, minst lika viktigt, vad den inte riktigt visste att den ville ha.
Det känns numera som väldigt länge sen.

                                         *   *   *

Hade nyss anledning att överväga betydelse- och stil-skillnaden mellan sägeverben "framhålla" och "påpeka".
Och påmindes om hur få skribenter som verkar bry sig om den sortens nyanser.

I de flesta av de medier jag använder - tyvärr även de jag haft möjlighet att utöva ett visst inflytande över - synes uppfattningen vara att ett givet sägeverb saklöst kan ersättas av ett annat, så länge den praktiska innebörden är "säger".
Då kan man fritt välja mellan "säger", "påstår", "framhåller", "menar". "hävdar", "klargör", "uppger", "förklarar", "upplyser" osv utan att fundera över skillnaderna
Och ja, jag har hört skribenter ursäkta detta med att de av stilistiska skäl inte vill upprepa ett ord i samma text, och "det betyder ju samma sak".

                                         *   *   *

Vi lever nu i ett samhälle som kontrolleras av människor som tänker att "Om jag kunde skulle jag ju fuska för att vinna fördelar - så det skulle säkert alla andra göra också".
Och så skärper de övervakning, kontroll, förbud, hinder.

                                         *   *   *

När man talar om den nya medievärlden, och jämför dess influencers, dess tiktok-kändisar, dess gamification, dess "utmaningar" och dess gränslösa utfalls-ekonomi med den gamla medievärlden, just kallad gammelmedia-världen, så måste man komma ihåg att det som lockar och drar i det nya är just det som så många med fotfästet kvar i den gamla världen finner problematiskt, rentav frånstötande: tygellösheten, attackerna, befrielsen från sanningskrav, hatet, överdrifterna, hånet, känslostyrningen, triumferandet.
Det är inte trots allt detta som den sfären lockar: det är just det som lockar.

                                         *   *   *

Och så Trump...
Ett särskilt problem med  Donald T är att de även de flesta diktatorer och dåliga ledare skulle tveka innan de kastar sig ut i ett världskrig eller låter sitt eget land gå under bara för att "dom andra varit dumma" mot dem.
Den spärren verkar Trump inte ha.

                                         *   *   *

Jag brukar ibland framhålla att dumheter kan bero på antingen ondska eller inkompetens, och att man gör klokt i att försöka skilja dem åt.
Men med Trump-regimen är det oftast helt omöjligt att avgöra.

                                         *   *   *

Det är fascinerande och skrämmande att inse att Donald T inte riktigt tänker att han skall få fredspris för att han ordnat fred någonstans, utan att han ordnar fred för att han skall få fredspriset, vilket det famösa brevet till Norge tydliggör.

                                         *   *   *

Man kan notera - påminna om - att runda efter runda av "Ukraina-samtal", av "fredsförhandlingar" genomförs på samma sätt: Mäklaren talar först med säljaren i enrum, sedan med köparen på annat håll.
Inget möte av traditionell diplomatisk natur, där parterna möts och talar, förhandlar eller grälar, mäter sin förmåga.
Det är inte minst denna modell, denna procedur, som gör det så tydligt att det US-amerikanska konsortiet som initierat affärsidén inte är intresserad av själva freden, eller av kriget heller för den delen. Bara av att göra en så bra deal, för egen del, som mäklare, som möjligt.
Om vi inte hade dragit den slutsatsen redan förut...

                                         *   *   *

Jag gissar att Trump tycker så illa om EU av samma skäl som Musk hatar fackföreningar - folk som håller samman är svårare att utpressa och suga ut.
Det är knappast krångligare än så.

______________________

Tidigare utgåvor:

Varifrån kommer egentligen idén
att saker skall ha en mening?

Spretiga tankar i oktober

Berättelser är meningsskapande. 
Det är inte det verkliga livet.
Spretiga tankar i kaosets tid

Ju fler människor man fäster sig vid
desto fler kommer man att förlora

Spretiga tankar, lik förbannat

Så mycket information, och så lite kunskap!
Spretiga tankar i väntan på hösten

Skadorna åstadkoms ofta inte av de få som går före, 
utan av de många som traskar efter.

Spretiga tankar i svensk sommar

Men jag vill inte tas till en annan värld.
Jag vill ha ordning på den som finns.
Spretiga tankar i försommaren

Många människor vet för mycket som de inte har en aning om
Spretiga tankar i vintertider

Sverige är verkligen ett land med traditioner
 – helst  nya varje år!

Spretiga tankar medan våldet sprider sig

Några riktiga nationalister har vi ju inte
Spretiga tankar i dödandets tid

Vill du helst ha för mycket eller för lite?
Spretiga tankar i mörkrets tid

Det är faktiskt inget fel på avundsjuka 
Spretiga tankar i en obekväm tid

Spretiga tankar i en tid utan val
Varför tror du alltid att allt är någon annans fel?

torsdag 1 januari 2026

Januari - nytt år, väntan

                                                                                                          Måsar på taknock, Vardö

 


Jag tror att de väntar på något. 
Men jag vet förstås inte vad. Och jag har ingen aning om ifall de själva vet
De sitter där på rad, och har hus helst inte bråttom någonstans.
Det KAN ju vara så att alla måsarna sitter där och funderar på vad det nya året skall föra med sig?

Det verkar i och för sig väldigt osannolikt, inte minst med tanke på att bilden inte direkt är tagen de senaste dagarna. Och, förstås, att vi utan att veta säkert ändå utgår från som en arbetshypotes att måsar i gemen är obekanta med vår mänskliga tideräkning.

Icke desto mindre kan jag ge ett svar: Ingenting talar för att det blir särskilt mycket bättre.
Absolut ingenting.
Den som prövar utsagor i stil med "så illa som det är nu kan det ju bara bli bättre" och liknande är en samvetslös jinxare, och släpps öht inte in i det här rummet.
Klart att det kan.

I bästa fall kan vi väl enas om att hoppas på att det inte blir så mycket värre. Det just tilländalupna året hade lite väl mycket tendenser i den riktning, som man gärna skulle slippa se fortsatta eller upprepade.
Låt oss åtminstone hoppa på att det inte skall bli outhärdligt.
Och minnas att vi alla kan bidra, även om vi inte kan förändra världen i stort ller påverka tidens gång.
De små stegen kan vi ta.

Och kanske är måsarna ändå också som vi: väntar utan att veta vad som väntar.

______________________________________


Årets tema för almanackan är Fåglar
Det är dock inte säkert att alla verkligen kan flyga.

Vinjetten ser ut så här:












____________________________

Förra årets bilder:

December: Att vara där


November: Ljus och mörker