fredag 7 december 2018

I österled - födelsedagstur till Riga

Vad tittar hon på, födelsedagsbarnet?

Jo, staden Riga som närmar sig, nedsänkt i vinterkyla

Vi tog en långhelg för att fira födelsedag, och åkte över stormigt hav (i alla fall nästan, vinden gick upp kring 20 m/s och det stampade riktigt bra) till Riga.

Där var det alltså kallt.
Riktigt kallt.
Födelsedagsbarn med neddragen mössa och uppfälld krage, på väg från vårt hotell vid Valdemars iela ned till Gamla staden.

Det var kallt där också. Utan tvivel var det vinter i Riga.
Men vi byltade på oss och gick runt i staden.

Med viss betoning på gick...

Lokaltrafiken är nämligen inte alldeles enkel att begripa sig på.
Alldeles bortsett från att alla kartor (särskilt de vid hållplatserna) är närmast omöjliga att urskilja hållplats-punkter och linjenummer på, så är namngivningen förvirrande och trafikintervallen närmast obegripliga
Vid hållplatsen där A-L här väntar på en trådbuss var intervallet mellan turerna 
9 -11 - 2 -14 - 9 minuter den närmaste timmen.


Lettiskan har som ni vet egenheten att sätta ett -s efter väldigt många ord, särskilt namn men även andra begrepp. Det där fastnade i mitt huvud, och jag lade till egna -s på väldigt många ord. Sällskapet tyckte det var roligt. 
Först...

Men ofta hade någon annan redan gjort det - här är en krogs:

Riga är ju känt för sina jugend-hus, eller art noveau-hus om man föredrar den beteckningen.
Vi såg många, men tycks inte ha fått med så många på bild.

Här är i alla fall en rad fasader från olika tid och i olika stilar, där den närmaste får anses gå in under begreppet

Det samma gäller vårt hotell, utmärkta Clarion Valdemars, där en mer konstnärligt lagd fotograf har fångat mig vid entrén



På gården lyser den arkitektoniska helhetssynen totalt med sin frånvaro - i gengäld ser man historiens avtryck. 
Glastornet i bakgrunden är hotellets trapphus

När det gäller jugendhusen, så tyckte jag att det var påfallande att rätt många av dem i grunden enbart var eklektiska nyklassicistiska eller nyrenässans- eller gründerzeit-byggnader - fast med jugend-ornament på.
Ibland massor av ornament.
De hus där den slingrande böljande jugendstilen också präglar själva arkitekturen är färre.
Ändå många nog.

Men det finns andra saker att se bland husen.

Ett ovanligt gestaltat fönster, till exempel

Eller ett liksom kvarglömt tidig-modernistiskt hus på en bakgård


Eller en kyrkfasad som liknar ett köpmanshus
En byggnad som vi bekantade oss närmare med var operan

Rigas operahus i vinterkvällens ljus
Man gav Madama Butterfly, i en fin, ganska konventionell uppsättning, med en manierad italiensk dirigent och - sällsynt nog - en japansk sopran i titelrollen.

Alltid spännande och intressant att gå på opera i främmande städer; till skillnad från talteater kräver den ingen kunskap i det lokala språket (fast nog tusan fastnade blicken gång på gång på den lettiska textningen...)

Snittar och bubbel före (flickan bakom disken frågade oss om vi ville ha vårt vin "French or Riga?" vilket tog några sekunder att dechiffrera) och kaffe och godsak i pausen - den första, för här höll man paus även mellan andra och tredje akten, vilket var nytt för oss. Föreställningen tog en bra bit över tre timmar.

Födelsedagsbarnet med bubbel (det blev "Riga")

Guld och glitter som det skall vara
i ett operahus


Efter föreställningen blev det födelsedagsmiddag, låt vara en dag försenad - hela resan var ju ensorts födelsedagsfirande.

Anka på bädd av sötpotatispuré med lite annat gott till, bland annat lingon vilket passade överraskande bra.


I det lilla huset i mitten ligger ank-restaurangen

Till sist var det dags att åka hem.
Men vi hann med ännu en promenad, där vi bland annat  mötte en trailer med last av leveransklara statyer. Bara att lyfta av och ställa upp. Mycket praktiskt.



Några hus från tiden innan jugendvågen slog in...

Och ett par ännu äldre - jag tror att detta är två av dem som kallas "Tre Bröder"


Men, till sist var det oåterkalleligen dags att ge sig ombord, för en hemresa som var betydligt lugnare än utresan, även om det gungade en smula även denna gång när vi väl kommit ut ur Riga-bukten.


Om hanteringen av incheckning i terminalen, inte ett ord.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar