Det är otroligt vad man hinner med på bara fyra dagar.
En minisemester i Skåne, huvudet fullt av skilda upplevelser och kameran full av bilder.
Den första anhalten var Helsingborg - närmare bestämt Olympia.
Det var med det besöket hela idén om resan kom upp, som ett skämt först, som en vild idé sedan, och som en konkret plan efterhand.
Och plötsligt var jag där.
Att komma in var dock inte så lätt.
Först var det glest med parkeringsplatser och jag hamnade långt bort, sedan var det något som beskrevs som ett "djävulusiskt logistikfel" av en av pubikvärdarna, och köerna blev väääldigt långa.
Den första anhalten var Helsingborg - närmare bestämt Olympia.
Det var med det besöket hela idén om resan kom upp, som ett skämt först, som en vild idé sedan, och som en konkret plan efterhand.
Och plötsligt var jag där.
Att komma in var dock inte så lätt.
Först var det glest med parkeringsplatser och jag hamnade långt bort, sedan var det något som beskrevs som ett "djävulusiskt logistikfel" av en av pubikvärdarna, och köerna blev väääldigt långa.
Men in kom vi till sist.
Olympia är en fin arena, och stämningen var god, trots de trista minnena från förra årets match.
Och matchen gick ju bra.
Visserligen blev det bara 1-0 till de våra, men 19-1 i avslut (tre i ramvirket) och 11-1 i hörnor berättar tydligt om vilket som var bästa laget.
Klockan slår, klockan slår - DIF-spelarna firar efter Mushkewis segermål.
Nästa dag färdades jag efter kusten norröver.
 |
| Omaka par på stranden strax norr om Helsingborg |
 |
| Det var den 14 juli, vilken som bekant är flaggdag. (Viken, ytterligare ett stycke norröver). |
 |
| "Alla" var på Kullen- Men jag lyckades fånga en bild med nästan bara natur. ja, och en segelbåt då. |
Kullen hade jag aldrig besökt, trots en hel del resor i trakten; en uppenbar brist i min bildning. Jag gottgjorde alltså detta.
Detsamma var läget med Hovs Hallar, en halvö längre norröver.
Det var här Antonius Block spelade schack med döden.
Kväll på vandrarhemmet i Magnarp - med denna utsikt mot Kullen,
Och det vart afton och det vart åter morgon...
...och jag begav mig tvärs över landet. Stopp i Klippan för besök i Petrikyrkan, och sedan i Ljungbyhed för att beskåda ån som flyter genom denna ort, odödliggjord i Bo Åkerströms poesi.
(För balansens skull tog jag en sväng genom Ekelunds Stehag också).
Söderåsens nationalpark, Skäralid.
Synd att Skåne skall vara så enahanda och så platt....
Bosjökloster. Ännu en lucka i min bildning.
Mitt i Ringsjöns "helvetiska sumpmarker" (fritt efter Jolo).
 |
| Sådana här skyltar gillar jag |
Vid Bosjökloster finns Skånes största ek. Säger dom.
Men resonemanget ekar ganska ihåligt...
Lamor fanns det också.
Nyklippta och prydliga.
Vidare till Åhus -
- där jag blev entusiastiskt mottagen av Jonatan, som ville visa mig en bana (för plastkulor) som han hade byggt. Nåja, kanske med lite hjälp av mamma. Eller ganska mycket hjälp av mamma, om vi nu skall vara rättvisa. Typ det mesta.
Men kul hade han.
Intressant att se att den sortens djupt analoga leksaker kan underhålla så som denna byggbara och ombyggbara bana gjorde - också storebror Jack anslöt sig senare till sällskapet, även om han här är engagerad i digitalt fotbollsspel (en sport som han även utövar i mer traditionell mening).
Barnens far övervakar leken. Eller deltar i den. Välj själv.
En som går sina egna vägar är katten.
Däremot intar hon gärna andras stolar.
Hemväg
Paus i Broby några mil norr om Kristianstad för att besöka dess legendariska järnhandel.
Som fullt ut motsvarade de entusiastiska skildringar som beståtts den.
En tidsmaskin - och samtidigt full med praktiska nutida ting som man kan behöva och ha användning för.
Fast de hade inte handbollsnät.
Större delen av resan bjöd på riktigt bra väder.
Men nånstans i Sörmland brakade det lös.
Krypkörning på motorvägen, vattenplaningssjöar, mörker mitt på dagen.
Och hemma fortsatte det. Här är himlen över Hornsgatan.
Så småningom kom det en av många fotograferad regnbåge.
Men innan dess såg det ut så här:
(det vita nere till vänster är en mås)
Och snipp snapp slut.
