Det är inte riktigt så att april
har förberett oss för den sköna maj.
Frusna nätter, narig vind, mörka
dagar, tröstlös väntan på vårtecken.
Eller så är det just tvärtom: att
detta gjort oss extra känsliga för det som kommer, gör oss extra mottagliga för
vårens alltid så korta fyrverkeri av blomning och drömmar.
Nu kommer den ju.
Den ofattbara tiden, då allt förskjuts, växlar, blixtrar förbi.
Den ena dagen följer den andra, skiftande, växlande, i ett flimrande skeende som mest av allt synliggör dagarnas och livens korthet.
Och plötsligt är det åter en annan tid, det som var nyss är borta - och vi har inte ens hunnit förbereda oss på det som är, det finns där bara ett kort ögonblick, innan det också är något annat.
Och likväl. mitt i denna förvirring, denna jakt genom scenväxlingarnas landskap - själva glädjen över att få vara där, vara med, att få finnas till.
I våren.
___________________________________
Tidigare månader
