Nej, Donald Trump vill inte sitta kvar som president.
Den som tror det har inte hört på.
Trump har säkert sedan länge förstått att han har förlorat presidentvalet.
Det han just nu slåss för är att så långt möjligt tvätta bort förlorar-stämpeln.
”I am not a quitter”, sade Nixon, när han stack.
”I am not a loser” kommunicerar Trump oavbrutet efter sitt nederlag.
Men ett centralt förhållande att hålla i minnet är detta: Donald Trump verkar aldrig ha varit särskilt intresserad av att vara president.
Flera kommentatorer har påpekat att han själv verkade mest överraskad över att han vann 2016.
Och berättelse efter berättelse har sipprat ut från Vita huset om hans ointresse för det löpande arbetet, för ansvaret, för själva jobbet.
Med alla vallöftena har det ju inte gått så vidare.
Och hans förkärlek för att skjuta ifrån sig ansvar är ju minst sagt påtaglig.
Trumps uppträdande efter valförlusten handlar alltså inte om att hänga fast vid makten.
Det handlar om att bygga image inför det kommande: en dolkstötslegend.
Trumps breda supporterskara, som bara i begränsad del tar del av eller bryr sig om etablerade medier, skall ordentligt vaggas in i tron att Trump egentligen borde vara president, att valet stals. Av den där diffusa fiendeskaran av demokrater, politiker, utlänningar, feminister och socialister som hotar att förstöra det äkta USA.
Han kan spela rollen som landets verklige ledare.
På så vis kan Donald Trump både äta kakan och ha den kvar. Han kan fortsätta att domptera sina supportrar, och åtminstone inledningsvis hålla ett grepp om det republikanska partiet, utan att behöva ta det minsta ansvar för tråkiga saker som covid-19-bekämpning, rasmotsättningar, utrikespolitiska problem eller ekonomin.
Han kan spela rollen som kungamakare inför valen 2022 och 2024.
Och, eftersom det är Donald Trump vi talar om, så kan han säkert göra sig pengar på det.
Och inte minst – eftersom det som sagt är Trump vi talar om – få fortsätta att stå mitt i rampljuset.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar