När mörkret långsamt lyfter skall man inte bli förvånad över att finna att sikten fortfarande är begränsad.
Av dimma, snö, flimmer. Av att blicken inte alltid orkar.
Någonstans skymtar man ett eller annat, en stund är det där, ett ögonblick borta. Osäkert.
Ett nytt år någonstans, skymtande, liksom undflyende.
Någonstans skymtar man ett eller annat, en stund är det där, ett ögonblick borta. Osäkert.
Ett nytt år någonstans, skymtande, liksom undflyende.
Ingen ställer ut några löften. Om du spanar med oro eller förtröstan ändrar mycket lite, kanske ingenting alls; snön faller, hus eller människor eller landskap eller skepnader skymtar och blir borta.
För det mesta ser vi inte vad vi ser.
Ett nytt år, flämtande.
Januari är också en mörk månad, det kan man glömma ett ögonblick i nyårsnattens flimrande fyrverkeri av minnen och påminnelser, av löften och orosblänk.
Men tiden kommer snart att påminna oss.
Kommer att svepa insikten om oss att mörkret är det samma och åren är lika varandra, bara kortare för varje skifte.
Och snön faller över staden, för att sedan smälta bort igen.
Torkel Knutsonsgatan mot Riddarfjärden
Årets tema är "Utsikter"
_________________ Bilderna från förra året: ________________
