Det är inget dumt läge på Marlies Bolls lägenhet, som ligger precis där matsalsverandan på gamla Schleihalle låg.
Där man fick Rollmopsen till lunch, och satt och tittade ut mot båtarna till kvällsvarden i det långsamt, långsamt vikande nordiska ljuset.
Och nu var vi där. Varje dag vaknade vi till utsikten mot de gamla Kahnstellen, fiskebåtslägena, och till ljudet av fåglarna därute - måsar, svalor, koltrastar och en och annan simmande gäst -
till exempel skraken - här fotograferad från sovrummet.
Sedan gick vi ut och tog tiden i besittning
Vi vandrade ut på vallen mot havet
- där gässen vilade i flackvattnet
- förbi den stilla Skaerbek
ut till de trakter där den Flygande Holländaren siktas
Vädret var som det var, och det var ingen som badade.
Men därute stod plötsligt en fiskare. Med cykeln kvar på strand.
...och vi vandrade hem igen till byn förbi Tüünlüüd där rosorna prunkade
Vi åkte på bilutflykter
Till Buchhagen och Rabel på andra sidan Wormshöfter Noor
(prins Eugen och jag)
(Schlei-landskap)
Till Kappeln, den närbelägna staden, där vi tog fischbrötchen-lunch i hamnen
och beundrade de stora öronmaneterna, så typiska för denna del av södra Östersjön
...och såg järnvägsvagnar med oväntad märkning...
Och vi åkte till Arnis, förbundsrepublikens minsta stad, en gång grundad av borgare från Kappeln som fruktade att göras livegna av herren till godset Roest, som ägde staden.
(Korsvirkeskyrkor är inte så vanliga)
(Det vackert pistagefärgade rådhuset)
- och till Lindaunis, där man åker över Schlei på en kombinerad väg- och järnvägsbro med en lustig motvikt. Och nästan alltid får vänta på broöppning.
Men till sist kom vi alltid tillbaka hem till Maasholm och åt fisk till middag.
Här Fischpfanne - torsk, spätta och lax - på restaurang Störtebeker, som är utmärkt men har nackdelen att de serverar Jever istället för Flensburger.
Och sedan är det dags för en stilla promenad genom byn -
med dess rosor
och lavendel...
och måsar som gör sig redo för natten, vilande på pollarna utanför Schleihalle
Men det blir snart en ny dag igen, för måsar och människor.
Del 4 finns här
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar