Så kom vi då äntligen tillbaka till vårt kära Maasholm, efter ett hack i serien av varannanårsresor.
Det blev en vecka i fiskarnas tecken.
Och i fåglarnas. Och förstås som alltid i vandringsvägarnas, rosornas och det oupphörligen skiftande ljusets.
Samt i någon mån (och lika traditionellt det) i fotbollens.
På väg ner gjorde vi ett första stopp i Norrahammar, där irisen blommade vackert - midsommaraftonen och det tillfälliga upphållsvädret till ära.
Nästa dag, som var midsommardagen, var skyarna åter regntunga som i en gammal schlager.
Här vid Svartrå kyrka i Halland.
Och så småningom kunde de inte hålla regnet mer.
Vi lämnade landet i lätt regn och hård vind...
...och fick rum på Villa Moltke i Helsingör (bilden tagen morgonen efter, det var inte så att Danmark tog emot oss med stort bättre väder)
Däremot är det sant att det verkligen står med brede bøge nær salten østerstrand.
Här vid Louisiana, där vi passade på att plocka upp den Hilma af Klint-utställning som vi missade i Stockholm.
Begrundan.
Nu är ju utställningarna bara en del av poängen med Lousiana.
Hilma i alla ära, men det där läget...
...och Giacomettirummet...
Anna-Lena gjorde ett eget fynd bland konstverken.
Och det blev kväll, och det blev morgon.
Frukost with a view.
Solen tittade fram allt mer, även om vinden höll i.
Äreporten från ett bröllop som hölls den kväll vi anlände.
Vidare, vidare.
Någonstans i Danmark.
Vi fick kaffe och kaka hos Brödramenigheten i Christiansfeld.
Är det månne denna fromma skaras andlighet som bidragit till den något fjärrskådande blicken?
Vid rökeri-skorstenen i Kieholm svängde vi förstås av till vänster -
- och välkomnades i Maasholm av den vanliga utsikten.
Äntligen dags för den första Flensburgern.
Plopp!
Varefter det var dags att gå ut och kontrollera att byn stod kvar -
- med sitt rådhus -
- och sina rosor
Forts följer - här (del 2)
..och här (del 3)
...och här (del 4)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar