torsdag 4 juli 2019

Spretiga tankar i tiotalets sista sommar


Folk som hänger med är sällan värda att följa efter

                                                          *     *     *

När någonting okänt försvaras med att det är så bekvämt – bli misstänksam!
Det är mer än troligt att någonting har gått förlorat.

                                                          *     *     *

Den här föreställningen att man genom mänskliga åtgärder kan få en perfekt värld…
Förutom förlyftanden i mänsklig ambition – också detta: även i en perfekt värld kommer döden att finnas.
Och att dö ifrån en perfekt värld, vad kan vara värre?

                                                          *     *     *

Varifrån kommer egentligen föreställningen att det som sker är nödvändigt?

                                                          *     *     *

Marknadens enkla logik: Eftersom den stora massan av oss i dag har vad vi i grunden behöver, måste vi fås att vilja ha vad vi inte behöver.

                                                          *     *     *

När jag först började lära mig historia, fann jag att man skrattade åt forna tiders generaler, som envisades med att planera för föregående krig och inte förmådde föreställa sig nästa.
I dag är det svårt att inte åtminstone le ett snett leende åt de samtida, som planerar för att möta förra årets skogsbränder.
Och inte ser stormarna, översvämningarna, missväxtåren som kommer. Innan allt helt rasar samman.

                                                          *     *     *

Lustigt – olustigt:  Hur människor i takt med förlusten av kunskaper blir mer och mer övertygade

                                                          *     *     *

Hmm. Om man betraktar mänskligheten inte som art, utan som system, så ligger den tanken nära att systemet har löpt amok och är på väg att självförstöras.
Den rasande utveckling bara under de senaste århundradena som 60-talets skolböcker var så stolta över, med industrialisering och postindustralisering, med explosiv befolkningstillväxt, med alltmer tilltagande exploatering av klotets resurser, och allt det andra vi företagit oss – världskrig, atombomber, plastexplosion, miljögifter – kan faktiskt ses som något annat än produkten av viss självöverskattning och ett antal dåliga beslut – nämligen som ett system som är på väg att bryta samman.
Jag tror dessvärre att det är ett fruktbar synsätt för att förstå vår belägenhet och vår framtid.

                                                          *     *     *

I debatter kring svenskarnas intensiva men bara delvis besvarade kärlek till engelskan hör man ibland påpekandet att det är svårare att tänka och uttrycka originella tankar på ett språk som i grunden inte är ens eget.
Men för hur många är detta egentligen en invändning?

                                                          *     *     * 
  
Kan vi sluta att snacka om ”Jimmie moments” nu?
Vi har alla stunder när vi ser att nånting går isär, att saker inte är bra, att något gått förlorat.
Det gör oss inte för en sekund till Jimmies gelikar.
Ett ”Jimmie moment” har du endast om du då genast drar slutsatsen att det är invandrarnas och feministernas och vänsterextremistsåssarnas fel.
Varom inte, så har du bara en stund för eftertanke.

                                                          *     *     *

Den bekanta ramsan ”You can fool all of the people some of the time, and some of the people all of the time” – den tar numera slut just där.

                                                          *     *     *

I Sverige är det tillåtet att vara nazist, i Tyskland inte. Undras var man har bäst möjlighet att bedöma faran?

                                                          *     *     * 

Jag kommer ihåg hur man i det tidiga 70-talets vänster diskuterade om och när det skulle kunna föreligga ”en revolutionär situation” i konungariket (och mestadels landade i att det ännu inte gjorde det och kanske skulle dröja.)
Jag misstänker att väldigt snarlika samtal förs bland de högerradikala i dag, när de hoppfullt betraktar de stapplande stegen i ”bensinupproret”.
Med dess oemottaglighet för sakskäl (”Bensinen är inte dyrare här än i andra länder, och den är inte dyrare än förr relativt sett” – ”Det struntar jag väl i, jag vill att den skall bli billigare!”).
Det är ju inte som att det har hänt något plötsligt eller dramatiskt; de högerradikala har bara identifierat en fråga där det finns missnöje och hoppas kunna exploatera den.
Medan, då som nu, huvuddelen av medborgarna skockas framför melodifestivalen.

                                                          *     *     *

Hur överraskande snabbt gick det inte, när en läsande kultur förvandlades till en pratande!

                                                          *     *     *
  
De här människorna som älskar Allsången är häpnadsväckande ofta just de samma som gör sig lustiga över Kalle Anka på julafton…

                                                          *     *     *

Det finns inte längre någon moral i samhället, bara enstaka utbrott av moralism.

                                                          *     *     *

Unga människor tycker ofta att unga människor inte skall dö, men att det är ok om gamla människor gör det. 
Är det därför de envisas med att vilja fortsätta att vara ”unga”, hur gamla de än blir?

                                                          *     *     *

Det finns dagar då man faktiskt skulle önska sig lite mer Jantelag slängd i ansiktet på somliga personer: Du skall inte tro att du är något!


                                                          *     *     *
____________________________________________

"Envar som finner vassa armbågar vara ett gott redskap förtjänar att trampas ned"
- Spretiga tankar i april 


"Moderna tider - döden får inte plats i livspusslet"
- Spretiga tankar i mars 


"När går världen under? Den har redan gjort det"

Spretiga tankar i februari



"De människor för vilka allt skall vara enkelt gör allting så svårt"
 - Spretiga tankar i till exempel januari



tisdag 2 juli 2019

Grattis Europa! Ett sarkastiskt kåseri från då

En gång för länge sedan hade jag en kort relation med DN:s Namn & Nytt-sida, och fick ett par texter publicerade.
Klippen flöt upp vid städning på landet nyss, och beredde mig ett visst nöje, som jag inte kan undanhålla er att få dela.
Ett av dem handlade om Europa, och det egendomliga "Europa"-begrepp som florerade när man kampanjade för att få oss att ansluta oss till neoliberala strömningar i tiden.

(inser att texten i klippet är lite svårläst - den finns utskriven nedan)





"Grattis Europa!
  Klang och jubel! Saf-radion uppvaktar. Affischer i Stockholms tunnelbana. Grattis Europa!
  Ja, EG fyller år, alltså.  Grattis Europa!
  Och i nästa vagn kräver Skattebetalarna att skatterna skall sänkas till "Europanivå". Dvs som i EG-länderna.
  Kan ingen stoppa språkmissbruket?

 o I det gyllene Prag vandrar Kafkas osalige ande omkring som en överbliven svartväxlare.
Moldau dansar sig förbi med hälsningar från Smetana och St Wencelas.
  Det är inte Europa.

o TGV-tåget från Paris rullar in  på Genève Cornavin. Affärsfolk, turister och en och annan diplomat hastar av och går ut i Rosseaus och Calvins stad. Lac Léman sträcker sig bort mot Montreux och Jet d'Eau spelar.
  Det är inte Europa.

o Spårvagnarna rasslar på Ringstrasse medan den galaklädda publiken är på väg till aftonens föreställning på Staatsoper i Wien.
  Andra nöjer sig med en runda i Pratern, öl och slänggungor i hjulets snurrande skugga.
  Det är inte Europa.

o Och så vidare.
  Det omsorgsfullt rekonstruerade gamla torget i Warszawa. Ales stenar där lärkorna drar sina intrikata osynliga nät mellan havet och tiden. Gerbeauds konditori vid Vörösmarty Tér, där tanterna ser ut att ha blivit sittande sedan Franbz Josefs tid.
  Leningrads vida nätter, Petrograds vita nätter, St Petersburgs vita nätter. Och Ålands röda granit.
  Reval och Reykjavik.
  Ingenting av detta är Europa. Som fyller år.

  Grattis Europa!
  Inte bara Linné, Strindberg, Raoul Wallenberg och Heliga Birgitta var icke-europeer, som vi inskränkta svenskar skulle kunna tro.
  Det gäller även Mozart och Kant, Kopernikus och Ibsen, Lizst och Marie Curie, Vaclav Havel, Sibelius, Sigmund Freud, Leo Tolstoj, Paavo Nurmi med flera.
  Hr Goethe från Weimar fick sitt EG-pass i sista minuten för att nås av Saf-radions uppvaktning.

  Men europeerna kan förstås glädjas åt att Adolf Hitler var icke-europe.
  Grattis Europa!

TORBJÖRN JACOBSSON"


(publicerad i maj 1991)


Jag hade vid tillfället en chefsbefattning vid ett public service-företag och kunde inte riktigt ta ut de politiska svängarna som mina känslor kanske egentligen ropade på.  Vilket sannolikt var en fördel - jag tvivlar på att DN tagit texten då.
Men jag tycker som sagt att den håller bra.
Som exempel på neddragna brallor hos dem som försöker expropriera begrepp som för stunden är gångbara för dem, och som gör det utan eftertanke.
Och påminnelse om att imbecilla reklamkampanjer dessvärre inte är något helt nytt.

_________________________________

I ett kommande avsnitt:
Hogdal  - värre än Hoting

måndag 1 juli 2019

Försenad rapport om försenad premiär


Länge dröjde det, men till sist kom vi i alla fall iväg till vårens första besök på landet.
Två stycken kort efter varandra, för övrigt
Ut till ön kom vi aldrig, fast den låg där och lockade

Det första besöket gick i de fallna trädens tecken; dessbättre dock inga riktigt stora..
Störst var faktiskt det vars topp fallit över båten. Men eftersom det troligen skedde när snön låg, så hade båten klarat sig utan synbara skador

Det näst största låg in på tomten (stammen ligger fortfarande kvar, dock numera kvistad).


Lite mystifierande är det hur ett antal träd på bägge ställena knäckts på mitten och står som upp&nedvända V:n (eller stod, innan jag tog ned dem).
Har setts även på andra håll i trakten. 
Något med snö och vind i förening?


Nåväl, växt och djurliv tog emot oss.



Liksom svampar. Tyvärr vågar vi inte äta murklor längre.


Så var det detta med ön. Först ta fram båten. J lyfter presenningen...

...bara för att upptäcka att myror tagit båtens botten i besittning. 
De verkade INTE glada över vårt besök

Pga extremt lågvatten, jävligt mycket mygg och begränsad tid beslöt vi att avstå från utfärden till ön.

Båtbotten-inspektion två dagar senare. Myrorna har fått nog av dagsljus och dragit.

Det första av de två besöken bjöd på risigt väder. Det andra, som inleddes på nationaldagen, gick däremot i sommarhettans tecken.

Vinkeln ljuger något, det var "bara" 28 grader. 
Även enligt andra, mer moderna termometrar.

Johan kom båda gångerna per (hyr)bil. Här nr 2 inför hemfärd.



Innan det var dags för hemfärd hann vi dock med en liten exkursion i trakten, framför allt till den nya Långströmsdammen (Långströmmen är vårt närmaste kraftverk uppströms från ön).


Man har dels förstärkt dammen, vilket känns betryggande, men också tagit upp en helt ny ränna för ett fjärde utskov för att kunna hantera de mer skiftande vattenmängder som väntas i klimatförändringens spår.

Det har inneburit en del åtminstone inledningsvis ganska fula ingrepp i landskapet, men också nya utsikter. Här från en höjd vid nya utskovet i riktning ner mot Näverön:



Med hetta följer ofta åska. Så även denna gång.
Men till skillnad från en hemsk kväll förra sommaren följdes den av kraftiga regn.


Till sist bar det hur som helst hemåt.
Vi pausade vid Träslottet där familjens konstfotograf hittade ett cykelställ.





Not: Denna rapport om en försenad vårpremiär försenades i sin tur av diverse faktorer, bland annat en kvarglömd kamera med tillhörande bilder, och lite andra göromål, bilbyten och sådant.
Premiärbesöket var förvisso sent, men ägde alltså rum för en  månad sedan.

Julibilden: En del vägar



En del vägar är gröna
Då är det viktiga inte vart de leder, utan hur de för en dit.
Svårare än så behöver det inte vara


                                                                                                     Maasholm.

_______________________________



Junibilden: Inte på väg

Majbilden: Vägen till havet

Aprilbilden: Världen rör sig

Marsbilden:  Tid kommer att gå

Februaribilden: Ljuset är det samma