Man kan ju inte låta bli att bli glad av lunnefåglar.
Det är något med deras uppsyn, men också deras attityd.
Svårt att sätta ord på. Men man märker det ju direkt.
Helt plötsligt har man ett leende på läpparna och ett lugn i hjärtat.
Naturligtvis simmar inte lunnefåglarna omkring och är glada hela tiden, om fåglar nu alls är glada i vår mening - det vet vi ju alls ingenting om.
Det är vi som blir glada.
Det är vår glädje det handlar om.
Men den kommer från dessa lustiga små varelser som vilar på vattenytan, dyker i djupet, jagar över vågorna och befolkar bergssluttningarna.
Vi får den av dem.
Utanför Gjesvaerstappan
Mer om besöket på fågelhavet
___________________________________
Junibilden: Vid randen
Majbilden: Vem vet?
Aprilbilden: Ur stenen
Marsbilden: Skuggorna på isen
Februaribilden: Vad himlen är
Januaribilden: Nya utsikter
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar