Jag är skyldig er en redogörelse för årets resa till Maasholm, och vägen dit och hem igen.
Den kommer här
Den första etappen tog oss till, av alla platser - Mjölby
Där finns, visade det sig, ett riktigt trevligt litet vandrarhem mitt i stan, med frukostservering i en kul åttkantig paviljong framför vilken ressällskapet här poserar.
(Och en tv där vi på kvällen såg slutfasen av Kroatiens kross av Argentina)
Nästa dag, som tog oss till Åhus, var midsommarafton.
Vi hade fått tips om att medbringa jordgubbar - vilket med entusiasm togs emot av husets yngste, kusinbarn Jonathan - men det visade sig också att där redan fanns en hel del av den sorten, bland annat på en vacker sommartårta.
Vi hade också plockat med oss lite lax från favoritleverantören Bolmens Fisk i Hamneda, vilket visade sig väl komplettera det förberedda sommarbuffé-bordet.
Här ägnar sig jordgubbsfrossaren Jonathan med föräldrar samt A-L åt detta.
(Och här såg vi på kvällen Island tyvärr tappa allt mot Nigeria, och Brasilien med mycken möda rå på Costa Rica)
Midsommardag i Åhus.
Det var svårt att komma iväg. På något vis lockade det mer att sitta kvar i solen och småprata och läska sig med någon därför lämpad dryck.
Värden på stället.
Men i väg kom vi.
Dagens etapp var inte lång - den förde oss till Haralds och Madeleines sommarviste i Tjörnarp (ni vet, strax norr om Höör!)
där vi möttes av nästa glada sommartårta med för tiden anpassad dekoration.
Vi fick också en kort men informativ rundvandring i omgivningen i professor Gustafssons sällskap; på ett helt litet område kan man spåra ganska stora delar av de senaste århundradenas historia, särskilt socialhistorien.
Från gamla svårbedömda stenanhopningar över stenhuggarens byggen till företags-semesterbyn som blev konferensanläggning och sedan privata fritidshus, inte minst för danskar.
Herr Gustafsson själv.
(Och på kvällen led vi alla framför Sverige-Tyskland, med det konstiga tidstillägget och det onödiga målet)
Även från Tjörnarp tedde det sig svårt att bryta upp, när nästa dag grydde. Men iväg kom vi, och utan större missöden genom Danmark, där vi som så ofta tog en paus i herrnhutarnas Christiansfeld, tog en fika utanför kakbutiken i hörnet (och köpte med oss några honningkager förstås)
Downtown Christiansfeld |
Och en stund senare var vi framme i Maasholm
Hälsade på Marlies Boll, fick våra nycklar och började inrätta oss
Och då är det ju en ceremoni som är central:
Och så var vi på plats.
Det är måhända svårt att föreställa sig denna heta torra sommar, men vädret var faktiskt lite blandat.
Fint för det mesta förvisso, men inget som riktigt liknar den galen-hetta vi senare har upplevt här hemma (och som de även har haft nere i Tyskland).
Nå, det blir ju heller aldrig lika kvavt ute vid havet som i inlandet.
Så, vi tog promenader i närområdet...
A-L fångar utsikten från Hegeberg, en liten kulle vid den plats där vår lilla by Maasholm ursprungligen låg, då under den kortare namnformen Maas. |
Ja, och vi åt förstås god mat, mest med marin touch:
Och beundrade som vanligt byns vackra rosor
(samt noterade att de får allt mer konkurrens av stockrosor, något som var ganska sällsynt när vi började resa dit)
Här bor vi!
Haus Schleihalle från landsidan. En gång, före flera ombyggnader, det hotell där vi bodde några somrar på 60-talet - min systers fyraårsdag firades med saft-kalas under den stora eken som skymtar till höger - den var rätt välväxt redan då, för övrigt.
I dag ett antal FeWos, bland annat just den som vi hyr av Frau Boll.
Vi hann också med en utflykt till andra sidan den jylländska halvön - till Nordsjökusten, das platte Land
Det är något särskilt med himlen över marsken! |
Husum. A-L kollar nytagen bild.
Författaren blickar ut över hamnen i Husum.
Hemkomna till det kulliga öst gjorde vi ett par längre vandringar.
En av dem tog oss runt Geltinger Birk, ett naturskyddsområde söder om Flensburg-fjordens inlopp
Ganska vida utsikter även här
Den dagen VAR ganska het, och det gick åt dricka...
Rönnbären redan på väg att rodna. I juni. Tiden är verkligen ur led. |
Tillbaka i Maasholm - Schleihalle från "sjösidan".
Våra fem fönster i mitten av bottenvåningen
En annan vandring tog oss till die Vogelwarte vid ingången till Schleimündes fågelskyddsområde, där vi fick bekräftat att den rovfågel vi nyss sett var en fiskgjuse, och att denna heter "Fischadler" på tyska - och vidare till slottet Oehe strax innanför badstranden där man numera kan få god fika, sittandes i klassisk tysk strandkorg.
(och på kvällen såg vi Sverige slå Mexiko och sedan de sista minuterna av Tysklands pinsamma fall mot Sydkorea)
Mest åt vi alltså fisk.
Men vi snappade åt oss en och annan köttbit också. Här en liten schnitzel...
Men vi snappade åt oss en och annan köttbit också. Här en liten schnitzel...
Men allting har en ände (även korven faktiskt, vad man än säger), och det blev dags att packa bilen och fara hemåt.
Via övernattning hos Arne och Anneli i Falsterbo, med kvällspromenad ut i magiskt solnedgångssljus över Sundet...
...och äkta Stau i bästa tysk still på E4:an vid Vättern...
tog vi oss hem, fvb norröver så småningom.
Ännu visste vi intet om vad som väntade oss där...
Förra gången - Maasholm 2016
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar