Under en molnig himmel och i tidigt fallande skymning tog oss MF Deutschland över Fehmarn Bält
- till, så småningom, Vordingborg, där jag var en av mycket få gäster på vandrarhemmet.
Det är någonting med danska vandrarhem. Inte riktigt att de ser likadana ut allihopa.
Men ändå.
Stål och tegel. Någon gång stål och trä, eller tegel och trä.
Och i alla fall - någonting med dansk design.
Någonting som en gång var modernt, och nu bara är - danskt.
Stormen hade gått fram även här - krossat träd någonstans på södra Själland.
Jag försökte åka ut på Knudshoved, den långa smala udden som sticker ut i sjön väster om Vordingborg. (Ej att förväxla med det Knudshoved som ligger utanför Nyborg och varifrån färjorna över Stora Bält brukade gå.)
Men utfarten till uddens yttre delar var aflyst på grund av jakt. Troligen på fasaner, det var tokmycket fasaner i trakten.
Och så var det grönt. Gröna träd ovan gröna fält.
Vattnet utanför Knudshoved heter Smålandsfarvattnet för övrigt, det tycker jag med mitt enkla lynne är lite kul.
Vänder man kameran åt andra hållet kan man få se Storströmsbron - en gång Europas längsta bro - sträcka sina vackra spann över novembervattnet. Tåget till Rödby går fortfarande över den.
I förgrunden ett gäng skarvar på pålar i vattnet, troligen rester av någonsorts brygga.
Skarven, så föga älskad av fiskare, har återhämtat sig väl i Danmark, lärde jag mig vid naturcentret i Avnø dit jag sedan kom.
Förgäves spanade jag från utsiktstornet, ett gammalt militärt flygledartorn, efter de sälar som skall kunna ses i Avnø-fjorden. Annars var det fint därute.
I regnet.
I ett kort ögonblick av uppehåll trodde jag att jag såg i syne - men visst blommade rapsen.
Såg faktiskt samma sak i Skåne senare. För mig är blommande raps en försommarbild.
Men vad vet jag om jordbruk?
Och kanske är det rybs.
Om det nu gör någon skillnad.
Så skuddade jag det danska stoftet av mina fötter och tog mig över till Skåne och Åhus.
"Vårt" gästhus såg välbekant ut, ehuru vinterstängt.
Men stora huset hade fått ett nytt rum, en verandalik utbyggnad som till skillnad från resten är väl isolerad och tydligen husets varmaste rum.
Han som håller koll på allt i Åhus håller just här koll på tv:n. Annars var Jack lite reserverad. Vi hade en generationskrock. Han tycker att jag är lite barnslig.
Jonatan fann mig mera lagom att umgås med. Det är väl det där med att vara lillebror.
Far och son på Majorsgatan.
(två småbröder).
Och snipp snapp snut så åkte jag hem till Stockholm genom regnet och resan var slut.
Del 1 av reserapporten här
och del 2 finns här.
________________________________________________
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar