På det personliga planet (Spretiga tankar tidigt i mars)

Ålderdom – den tid då evigheten tar slut

                                        *    *    *

Omväxling kan jag leva med. Det är förändring jag inte står ut med.

                                        *    *    *

Ärligt talat förstår jag inte varför någonting alls måste ta slut.

                                        *    *    *

Allt är konstruerat. Vissa konstruktioner är bara bärkraftigare än andra.

                                        *    *    *

Det finns en vanlig föreställning om att man bör pröva saker åtminstone en gång. Jag har alltid haft lite svårt att förstå att det måste gälla för sådant där den första gången också blir den sista.

                                        *    *    *

Är vi inte alla drönare?

                                        *    *    *

Man måste värja sig mot att helt förstå verkligheten. För om man gjort det återstår inget annat än att dö.

                                        *    *    *

Vi är alla dödsdömda

                                        *    *    *

Jag börjar förstå de tyska förkrigsstrategerna; det är jobbigt med tvåfrontskrig. Ingen vill ha den som yrkar på nyanser.

                                        *    *    *

Ingen frihet är absolut

                                        *    *    *

En dag i taget – och redan det känns nästan lite för mycket.

                                        *    *    *

Allting är nu en dag närmare än i går.

Gott och ont och likgiltigt grått.

                                        *    *    *

"Om man kan säga vem man är vet man inte"    -  Spretiga tankar i februari