Den senaste bilen. Här med vinterdäck. |
Häromdagen var jag och lät sätta på nya däck på bilen. Det
blev lite dyrare än jag väntat; jag fann att det kostade ganska precis så mycket
som min pappa betalade för sin första egna bil för drygt 50 år sedan. Den som
kallades Gröngölingen och hade soltak och tog oss på många minnesvärda resor
och utflykter under mina sena barndomsår.
Vad däcken till den kan ha kostat minns jag dock inte.
Men tanken gick vidare till prisers relativitet, och deras inbördes
förskjutningar.
När jag – eller rättare sagt min arbetsgivare – köpte min
första bärbara dator i slutet på 80-talet kostade den nästan hälften så mycket
som den bil jag hade köpt något år tidigare; låt vara att bilen var en smula
begagnad och datorn var ny. Sådana var dock proportionerna.
När jag ett tjugotal år senare åter köpte en dator och bil
med något års mellanrum (då dock i omvänd ordning) fick jag betala 40 gånger så
mycket för bilen – fortfarande begagnad, ungefär lika mycket som den första –
som för datorn.
Låt vara att den senare bilen var lite större och tjusigare
än den första, de var dock i samma härad; de båda datorerna går inte att nämna
på samma dag,
Å tredje sidan är den datorn redan skrotad fem år senare medan
bilen rullar, ännu så länge. Det är den som just fått nya däck.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar