Spretiga tankar i mars

Livet – ett överklassnöje.

                                    *   *   *

Man kan inte resa ifrån sin ångest. Men någon sällsynt gång kan man resa ifatt sin vila.

                                    *   *   *

Någonstans verkar det glappa i folkmajoritetens förståelse av kausalitet. Det ser ut som att man varken funderar över eller verkar förstå att någonting följer av någonting annat.

    Om vi ökar klyftorna kommer vi att få leva med följderna av ökade klyftor.

Om vi inte ser våra barn kommer det att växa upp osedda barn.

Om vi förgiftar vattnet kommer vattnet att vara förgiftat.

Om vi alltid ger den starkare rätt kommer den svagare att bli ännu svagare. Och så småningom fundera över andra vägar än rätt.

Om vi får vila mindre kommer vi att bli tröttare.

Om vi äter mer och rör oss mindre kommer vår hälsa att försämras, vilka listigheter vi än köper på marknaden.

Och så vidare.

  Den som någon gång till äventyrs ändå snuddar vid dessa insikter verkar gå direkt till ”det får vi ta itu med då, om det nu händer”, utan att passera Gå.

Det enda tillfälle då svensken tycks tro på kausalitet är när man startar projekt för de förändringsbenägna.  Då gör vi A så får vi B och endast B, och alla lever lyckliga i alla sina dagar. Eller hur?

                                    *   *   *

Intressant att se hur två olika skolor bryts i tolkningen av de ryska aggressionen mot Ukraina.

Den ena säger att vi har att förhålla till oss en rysk nationalistisk imperialism, som (utan att vara den enda läsningen av Ryssland) dyker upp gång på gång i historien, vare sig ledaren är tsar, generalsekreterare i SUKP eller Ryska federationens president.

Den andra säger att Ryssland i grunden är ett fint och vänsällt land, som tyvärr förstördes under inflytande av läror från några tyskar, och att vi nu har att göra med fortsättningen av ”sovjetisk” politik - villsäga att det som händer nu är kommunisternas fel.

”Tänk att vi trodde att vi hade koll på Putin. Men så visade det sig att han var kommunist i alla fall…”

Någon gång kan man snudda vid att valet av någon  av dessa analyser är mer inrikespolitiskt än sakligt betingat.

                                    *   *   * 

Alla människor riskerar att brista om de slås för hårt mot andra människor

                                     *   *   *

Återigen möter föreställningen att det är staten, det offentliga, som tränger sig på och och hotar vår integritet och styr våra liv. När det i själva verket är de stora ansiktslösa företagen.

Facebook vet mer om mig än skatteverket.

Reklamfilmerna och tv-serierna påverkar världsbilder mer än skolundervisning.

Ägarintresset formar torgen, både de faktiska och de virtuella.

Skall det vara så svårt att fatta?

                                    *   *   *

Ett problem med ”Norrlandsfrågan” är att Norrland inte är ett dugg sexigt.

Tänk er politikern som med smarta lösningar och engagerande insatser vänder utvecklingen, får Norrlands inland att blomma upp, att leva, att åter ge näring åt hundratusentals medborgare.

Hör hur hen säger ”Jag fick Norrland att leva!”

Och hör svaret: ”Jaha,du”.

Jaså. Men har du varit med i Let's Dance?

                                    *   *   *

Den som gör sig av med något förlorar något. Förvånansvärt många har missat detta.

                                    *   *   *

Jag är inte intresserad av att hänga med.

Som ung var jag stundom intresserad av att hänga av andra, men sådant går över.

Numera har jag undantagsvis lust att hänga någon, men även det är sällan.

Den som är besatt av att hänga med kommer till sist att bara släpa efter.

                                    *   *   * 

Den politiska krisen är också delvis en språklig kris; vi är omgivna av människor som faktiskt tror att ”girig” betyder ”road av att tjäna pengar” och att ”lagom” betyder ”ängsligt” eller i alla fall ”för lite”.

_____________________________________________


"Erövraren tror alltid att erövringen skall vara; som de levande tror att livet skall fortgå"  - Spretiga tankar i februari