Stenen väntar.
Den vet att våren alltid kommer, och
ni vet hur det nu är med stenar: De har inte bråttom
Troligen berörs de flesta stenar
inte ens av aprils bedräglighet, som fångar oss människor så; dess löften och
dess svek, dess hopp och dess gäckelser.
April är en spegel.
Också marken där stenen vilar
väntar.
Väntar på växt, på växling, väntar
in tid. Det är en paradox med april, att
det häftiga växlandets tid också är väntandets.
Därför att detta är den tid då saker inte är men blir.
Därför att detta är den tid då saker inte är men blir.
På så vis mäter tiden tiden, i
april Medan vi väntar sker det.
Och långt borta väntar havet.
En vandringsväg bort, bortanför
åkrar och träd och vägar som är på väg.
Havet väntar alltid.
Långt borta.
Långt nära.
Brösarps backar
Brösarps backar
_______ Tidigare bilder: ____________________
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar