Småsaker i Hamburg - en dag på Miniatür Wunderland.

Jag lovade ju er en fortsättning av Hamburg-berättelsen, med vårt besök på Miniatür Wunderland.

Här är den - ett stycke oblyg textreklam; vi var begeistrade, såväl över allt det av landskap, miljöer och små detaljer som fanns att se, som av hur väl det var organiserat.

Det började redan vid entrén. Efter att ha rått oss att gå på pensionärsbiljett snarare än att använda rabatten från "Hamburg Card" - det blev en euro billigare - klargjorde flickan i kassan att det var en väntetid som kunde dra upp mot 45 minuter, och frågade om vi ville vänta. När vi svarat ja och betalat ledsagade hon oss personligen in i väntrummet, där det förutom ett café fanns gratisläsk för oss som är snåla, och rejäla skyltar där man kunde följa nedräkningen tills det blev ens tur -

- och läsa på i broschyren som vi fått i handen.

De 45 minuterna sjönk ihop till en knapp halvtimme och så var vi inne.

Där möttes vi av gamla och nya bekanta

En grej med MiniWl är den uppsluppna fantasi med vilken man har utformat detaljerna

Det kräver mer än en hastig blick på Elbphilharmonie (modellen var f.ö. klar långt före originalet) för att upptäcka mannen som dyker ner i kanalen

Klarar han hoppet? Det får man hoppas, men veta får vi aldrig...

Mycket att se - då är det bra att det finns en ståbräda för barn..

Ja, mycket finns verkligen att se. Och ett och annat att fundera över.
Hur de knycklat ihop Venedigs stadsplan till exempel, på ett förvirrande men ganska effektivt sätt.
Lite som att se på en av Eschers omöjliga bilder är det dock. 

Peterskyrkan är ju enklare.  Tycker man.
Men vi lärde oss i ett TV-program att de "fuskat" med skalan där för att få plats.
Hela anläggningen är i HO - 1:87, men Peterskyrkan är delvis 1:100, delvis 1:150 (vilket betyder att de även ändrat dess proportioner) 

Det första man möts av är själva Hamburg

...med Hauptbahnhof...

...Elbphilharmonie...

...Volksparkstadion, där det spelas derby, i det avbildade ögonblicket med klart överläge för hemmalaget...

...och mycket annat (Landungsbrücken överst i denna text, exvis)

Vid en blick ut genom fönstret ser miniatyrvärlden ut att fortsätta.
Men just de här bilarna är riktiga.
Tror jag

Från Hamburg bär det antingen ut i Tyskland...

..där man till sin glädje kan se riktigt öl transporteras även bland vinberg...

...eller norrut, från Hamburg räknat

Egeskovs slott på Fyn

Ishavskatedralen i Tromsö. Känd för sina fina midnattskonserter

Med informationsskylt på räcket och allt.
Det man inte får veta är att det i verkligheten är sådär 25 mil från Ishavskatedralen till närmaste järnväg. Annars är det bra med den här sortens skyltar - vår nästan enda invändning mot MiniWl är att de är på tok för få.

Kiruna med station, bangård och gruvanläggningar

En titt bakom kulisserna är ofta möjlig. Det verkar som man är nästan lika stolt över hur man ordnat det
 som över vad man ordnat.

Kiruna station, möjligen inte i helt aktuell upplaga. Nåja, allt skall ju flyttas ändå.

Samma station by night

Ibland är det toppaktuellt

Mycket folk är det, och ibland får man trängas lite. Men det är väl ordnat för att många skall få plats, och stämningen var genomgående god när vi var där (kanske är det annorlunda en stekhet turisttät julidag, men det vet vi inte)

Färdiga med Skandinavien kan vi alltså besöka det Tyskland som ligger utanför Hamburg.

Där har man dock fuskat lite och skapat en fiktiv stad, Knufflingen, som förvisso ser så äkttysk ut att det knakar, men alltså inte har någon direkt motsvarighet i verkligheten

Knufflingens centrum

Brandkårsutryckning i Knufflingen - öht tycks brandfaran vara stor i detta Wunderland

Som tidigare sagt är detta inte främst en anläggning för modelltågsentusiaster, men här och där finns det saker även för sådana att vila ögonen på. Här bangårdsparti med lokstallar i Knufflingen.

Fast egentligen tycker jag det är tråkigt med det fiktiva. Ett av glädjeämnena med miniatyrvärldar är ju att känna igen platser man varit på eller platser man längtar till, att upptäcka eller återupptäcka små stycken av verkligheten.

Jag tycker gott att man kunde ha kallat flygplatsen Hamburg, eftersom det tydligen ändå¨är där man hämtat den mesta inspirationen.

Eller så kunde man gjort som i Schweiz-delen. Där är den fiktiva orten Brichur sammansatt av stycken från de högst konkreta platserna Brig och Chur.

Och den plats som jag snabbt påstod var St Moritz visade sig vid närmare betraktande - ehuru väldigt lik detta de snor-rikas paradis i Graubünden - gå under namnet St Max...

Det tycker jag är en ganska fyndig metod att värja sig mot felfinnande.

Innan vi når så långt söderut dock en mellanlandning i mellersta Tyskland.

Hermansdenkmal, det nationalpompösa minnesmärket

över slaget i Teutorburgerskogen år 9 e kr, då romarna fick på nöten.  

"Varus, Varus, giv mig mina legioner åter!"

Apropå ställen man besökt. 
T.h. skådar förf i sin sjuåriga gestalt ut från minnesmärket, Richtung Berlin

Alperna, var det

Länge väntade vi på att få se Glaciärexpressen slingra sig längs över Rhendalen mellan Chur - förlåt, Brichur... - och Dissentis. 

Landskapet är i alla fall fint fångat och format

Ännu högre upp i bergen finner man fler gamla bekanta

Furka Oberalp-bahn kör på en inte närmare specificerad sträcka som emellertid företer påtagliga likheter med den mellan Göschenen och Andermatt.

Den tidigare nämnda stationen i Brichur, kombistaden som ligger vid både Rhen och Rhone

Och så är det det där med den lössläppta fantasin.

Jag tror inte man borde ha släppt iväg den andre hopparen i backen.

Vidare söderut.

Italien är det senaste tillskottet, som växt fram under de senaste åren, med Venedig (se ovan) allra senast.

I Rom håller man på giallorossi om man inte är nån inflyttad lantis.

Romarna är politiskt engagerade, det är sen gammalt.

Roma Termini. 800 tåg om dagen i verkligheten. Oklart hur många i modellform,
men ett kommande och ett farande är det.

Italien representeras även av Vesuvius med vuklkanutbrott (och Pompeji både före och efter), med Amalfikusten och Cinque Terre, men man kan inte ta hur många bilder som helst.

Miniatür Wunderland håller sig i stort sett inom Europa. Ett undantag utgör en ganska papier maché-artad framställning av Las Vegas, hela utställningens svagaste parti i våra ögon, och ett Cape Canaveral med raketuppskjutning.

Det bästa med Las Vegas-partiet är att man kommer att tänka på en bra låt.

En kul grej är att man som besökare dels  alltså får kika in bakom kulisserna här och där och förstå hur saker är gjorda, hur tågen kommer upp en våning så snabbt och liknande, dels kan se hur nya miljöer byggs upp. Just nu Monaco och angränsande partier av Rivieran.

Monaco i vardande

Efter lunch och ytterligare ett litet varv kring det vi missat först, och ett varv runt butiken,  kände vi oss till slut lagom utmattade och gav oss iväg mot hotellet.

Efter att ha bidragit med två svenskar till den stora statistiktavlan vid entrén - det är tydligen närmare 100.000 av oss som varit där hittills.

Besökare från hela världen listas

____________________________________

Här något om Hamburg-besöket i allmänhet