Födelsedagspresenten

Jag har till sist fått en födelsedagspresent.

Min för någon månad sedan timade jämna födelsedag var trevlig på många sätt och vis, och uppvaktad blev jag med såväl frukost på sängen, fina buketter och glada tillrop i både analog och digital form.

Men några presenter fick jag inte. Då.

Nu har emellertid en anlänt.

Och inte nog med det – det var en som jag hade önskat mig: en tavla av Härjedalskonstnären Karin Karsvall, som med sin speciella applikations- och broderiteknik gör vackra, ofta vemodiga, bilder från fjäll och skog.

Jag föll för hennes bilder första gången jag såg några av dem, i Ytterbergs medborgarhus.

För några år sedan besökte vi en utställning, även det i Karin Karsvalls hemby Ytterberg – en av höjdbyarna som omger landskapets centrum, med hänförande utsikt över skogar, myrar och sjöar – och köpte en bild. som sedan dess sitter på väggen i sovrummet, tillsammans med ett marinmotiv av min svärmor och Anders Finslands ödehus från Lofoten (som sitter i en passepartout som håller på att lossna, påminns jag om nu).

Min favoritbild, en evighetsutsikt över bergsryggar med blommande rallarros i förgrunden, var och är tyvärr inte till salu utan hänger kvar i utställningslokalen som är byns gamla skola, men nu har jag i alla fall fått en alldeles egen bild.

Som nu också hänger i sovrummet, i hörnet bland favoritbilder från helt olika miljöer – ett snösmältningslandskap av Ljunggren, en vy över Karlsbron – ett billigt men vackert tryck som vi köpte på plats en gång – och en stockholmsgata. 

Karin Karsvalls bilder är inte särskilt märkvärdiga i sina motiv, och möjligen är detta inte "stor" konst i någon allmän mening.
Men de slår an en ton.

Kanske måste man ha ett särskilt förhållande till den där landremsan som är Norrlands inland, det stora skogslandskapet mellan fjäll och kustland, det där bortglömda som tar upp så där halva vårt land, för att riktigt kunna ta dem till sig.
Det vet jag inte. Jag har ju det och kan inte avgöra hur det skulle kännas annars

Det finns ju mycket fjäll i bilderna också.
Sommarfjäll, vårfjäll, höstfjäll. Det skadar inte att kunna se fjällen som något annat än en bakgrund för skidåkning om man nu riktigt skall kunna uppskatta denna konst helt efter förtjänst.

En konst som jag känner mig märkvärdigt hemma i.