Havet vaggar klipporna
Rörelsen tar aldrig slut Och snart har en månad gått
Men tiden vet varken ut eller in,
vet aldrig av, vänder sig alltid bort.
I månaden maj vetter klipporna mot
havet, gungande, gungade,
fyllda med trift och violer.
Havet finns och finns inte: under
klipporna finns havet.
Bortom havet finns havet.
Bortom bortom finns havet.
Inte att undra på att månaden maj är
längtans tid,
det osäkrade vemodets tid, de
avlägsnaste drömmarnas ljusa älvdans.
Inte undra på att vi är ensamma och
tillsammans.
Bohuskusten
Bohuskusten
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar