Ja. Det är klart att det är häftigt.
Jag har upplevt det förr. Men det här var mer och längre (och soligare!) än då
Nätterna krympte, tiden snodde sig om sig själv. Man blev vill.
Sova kan du göra i söder som det heter.
 |
| Klippfisk på ställningar i Svolvaer |
 |
| Lofoten |
Lofoten.
Detta Lofoten.
Vi passerade Svolvaer, denna gång utan att stiga av.
Och upp i Raftsundet mellan Lofoten och Vesterålen, den smala passagen mellan Lofotens nordligaste ö Austvågöy och Hinnöya, som faktiskt är Norges största ö där den ligger inflikad bland andra i snöfjällskärgården.
Raftsundet är inte brett.
Där är det SMALT.
Båtarna går in för turisternas skull. För att visa landskapet, för att anknyta lite till fiskets historia ("Slaget i Trollfjord") och naturligtvis för att låta kaptenen briljera.
Det gör han.
 |
| Skall vi gå igenom DÄR??!? |
Passagen är smal, obegripligt smal i förhållande till fartyget, bergen är höga och branta, och vattnet är grönskimrande.
Och klockan är halv tolv på kvällen.
Är det uppskattat då?
Ja, det ser så ut:
 |
| Trängsel på fördäck , Trollfjord, kl 23.35 |
Och vi kom ut också.
Och bergen ser mycket högre och brantare ut i verkligheten.
Bergen är brantare och högre. I verkligheten.
Det är mycket verkligheten-överträffar-dikten på den här resan.
Och, alltså, själva Raftsundet, som inte är briljansövning utan trafikled, det är inte så vidare brett det heller.
Den i ordets bokstavliga mening spegelblanka ytan bryts bara av våra svall.
Raftsundets norra del, ca 00.20.
Och så kom vi till Finnsnes. Hade tiden stannat där? Nej, ändå inte. Men bilen var fin och den gamla affischen likaså. Ankaret mer ordinärt.
Och söndagsstängd var staden.
...så den här matchen var redan spelad. Ett litet nordnorskt derby.
Bara cirka femtio mil mellan orterna.
Fågelvägen.
(Hemmalaget
vann med 3-0 efter hattrick av Jonas Nicolaisen Simonsen, enligt vad som nu berättas på nätet. Division 3)
En båt, två båtar, många båtar. Finnsnes, söndag morgon, juni.
Världens nordligaste av det mesta.
Inte världens nordligaste stad, den kommer vi till, men annars.
Världens nordligaste katolska domkyrka, vad sägs om den?
Och så världens nordligaste Ishavskatedralen i Tromsö, förstås.
Som trots den beteckningen inte är någon domkyrka.
Men spännande arkitektur är det.
Det är svårt att inte komma att tänka på en frusen upplaga av operan i Sydney.
Omhändertagen av Frionor, upphuggen i block, skeppad till Ishavets rand.
I Tromsö finns också ett akvarium, där vi bland annat stötte på en stenbit. Inte världens muntraste, för den delen.
En lite kantig typ.
Världens nordligaste lilla storstad.
MS Nordkapp vid kaj.
Där är den - världens nordligaste katolska domkyrka. En flink fotograf har fångat den.
Kursen läggs om efter Tromsö. Inte längre särskilt mycket norröver. Mer mot öst nu.
Nordnorges utsträckning i öst-västlig riktning är imponerande.
På väg upp mot Loppehavet mötte vi MS Lofoten, det enda av Hurtigruten-fartygen som ser ut som en klassisk passagerarbåt. Sjösatt 1964.
Ett vackert fartyg; men ingen jacuzzi på akterdäck där, inte.
 |
| Lyngsalperne. Någonstans där bakom såg M och jag tumlare sommaren 2003. |
Och så blev det natt igen.
 |
| Solnedgång? Nej, det ser bara så ut. |
I nästa avsnitt: Närmare Nordkap
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar